Likskändare

Selma: -Hallå moffa!!
Jag: -Vad är det nu…?
Selma: -Jag löper inte och det är inga jägare i skogen…
Jag: -Tack för informationen.
Selma: -Meh! Varför är jag ensam om att ledsaga nittio kilo bakåtsträvare?
Jag: -När du rev eld på köket, noterade du något speciellt med resten av köksgolvsockupanterna?
Selma: -Jämrans tröttgubbar!! Efter fyrtiofem minuter gammalt hederligt staffefnatt slocknade de i korgen…
Jag: -Du ser…
Selma: Vad då?!
Jag: -Det går inte att väcka dem ens om man dinglar en löptik framför nosen på dem…eller låt mig omformulera det, det skulle vara extremt billigt om vi behöver utföra ett kirurgiskt ingrepp på tryntrattarna eftersom det inte skulle behövas någon narkos…men var inte orolig, de vaknar nog framåt påsk när de fått vila upp sig lite.
Selma: -Så det är därför jag är själv med dig…?
Jag: -Du lär dig snabbt…ja, och för att jag vill slippa bli misstänkt för likskändning om vi släpar runt på två lealösa likmaskar…
Selma: -TRRRÅÅÅK!!!!